Arbetsmiljöproblemen inom hemtjänsten har varit kända sedan länge. Något måste göras. Nu ska Gerd Johansson och hennes forskarkollegor ta reda på vad.

Stress och en ständig kamp mot klockan. Korta raster och små marginaler mellan hembesöken. Så beskriver många anställda inom hemtjänsten sin arbetsdag. Arbetsmiljöproblemen i branschen har varit kända länge. Mer ska göras på kortare tid. Den psykiska ohälsan ökar och sjuktalen tilltar.

– Ser man till antalet sjukskrivningar inom hemtjänsten – både som är relaterade till fysiska och psykiska besvär – blir de bara fler och fler. Verksamheterna får allt svårare att rekrytera personal, samtidigt som vi med en åldrande befolkning ser ett allt större behov av vård i hemmen. Det är en stor utmaning som hemtjänsten står inför, säger Gerd Johansson.

Gerd Johansson

Hon är seniorprofessor inom arbetsmiljöområdet vid Lunds universitet och har lång erfarenhet av forskning kring arbetsmiljöfrågor inom vård och omsorg. Tillsammans med fem forskarkollegor, från Lunds universitet och Kungliga Tekniska Högskolan, ska hon under de kommande fyra åren titta närmare på hur arbetsförhållanden inom hemtjänsten kan förbättras.

– Vi har sett att det finns stora problem att lösa på området. En persons hem är en annans persons arbetsplats. Vad gäller då? Hur får man till en hållbar situation för båda parter? Är det för stressigt för de anställda, för lite tid per besök? Vad kan göras annorlunda? Vi förstod att det fanns många frågor som behövde besvaras. Och eftersom vi har viss förkunskap av forskning inom vård och omsorg kände vi att det här var något vi absolut ville fördjupa oss i.

Delaktighet ledord i projektet

Arbetet med den Fortefinansierade studien Att skapa bättre arbetsmiljö i hemtjänsten – participativt förändringsarbete i praktiken kommer att delas in i två delar. I ett första skede kommer gruppen att ta reda på vilken forskning och kunskap som i dag finns på området. Men det handlar inte om en vanlig kunskapssammanställning, betonar Gerd Johansson.

– Utöver den vetenskapliga forskning som finns på området, kommer vi också gå igenom vad som praktiskt gjorts på området. Rapporter, skrivningar, pm – ja, allt vi kan få tag i från verksamheter och kommuner runt om i landet, förklarar hon.

Det är ett omfattande arbete som väntar. Det material som forskargruppen får fram kommer att samlas i en databas dit hemtjänstföretag, kommuner och brukarorganisationer kan vända sig för att få tag i relevant data om hur kvaliteten inom arbetsmiljön kan förbättras. Det är något som i dag inte finns, trots de många arbetsmiljöproblem som branschen brottas med.

Antalet sjukskrivningar inom hemtjänsten, både som är relaterade till fysiska och psykiska besvär, blir bara fler och fler.

Delaktighet är ett viktigt ledord för forskargruppen, som under hela projektet kommer att involvera personal från hemtjänstverksamheter och representanter från arbetsmarknadens parter i dels en referensgrupp, dels i interventionsgrupper.

Interventionsstudierna är den andra delen av projektet. Då ska fem interventioner genomföras och sedan utvärderas för att mäta belastningsproblematik och psykosociala aspekter. Interventionerna hoppas Gerd Johansson ska ge ny kunskap om hur arbetet inom hemtjänsten kan organiseras för att skapa en god och hållbar arbetsmiljö.

Förslag på förbättringar

År 2020 beräknas forskningsprojektet vara avslutat. Då hoppas Gerd Johansson och hennes kollegor att resultaten kan spridas och komma till nytta för samhällsutvecklingen.

– Jag hoppas att vi då kommit fram till förslag som kan vara till hjälp för organisationer och verksamheter. Att vi kan presentera förslag på förbättringar och nya arbetssätt för branschen. Vi har säkert inte löst hela problematiken men vi kanske åtminstone har kunnat komma med en pusselbit.